Mitt i ett krig!

Är lite dålig på att skriva just nu. Det är lite turbullent så skrivarlusten vill inte riktigt infinna sig.

Jag är mitt i "kriget" nu, alltså dom sjukskrivnas krig och jag kan inte påstå att jag känner mej positiv inför framtiden. Hade möte med arbförmed i morse och det dom har att erbjuda är dom avdammade "beredskapsjobben" som fanns för några år sedan, alltså kommun arbeten innom secondhand osv, alltså ingenting som kommer leda någonstans :( Man ska bara ut ur statistiken i några månader för att sen då?! Ingen som vet!

Ser även min "aktivitetsers" på FKs sida och jag kommer få 1100 mindre denna månad, och då är dom ändå "schyssta" och ger en pengar fram till den 25 för att det inte ska bli något "glapp". Men nästa månad då? Då kommer jag enbart få för 10-11 dagar ist. Och iom att jag har halv sjukersättning får jag ju halvt aktivitetsstöd, hela 160kr om dagen före skatt! Ska man skratta eller gråta?

Helt ärligt vet jag inte hur det ska gå......har kollat om det är något jag kan dra in på men dom räkningar jag har är sånna som jag måste ha, inga lån eller sånt utan hyra, el, fack, medecinkonton osv. Livet känns botten just nu jag försökte vara positiv och tro att jag faktis skulle få hjälp, inte bli inslussad i en åtgärd som ska sopa bort en under en kort period för att sen behöva leva på existensminimum.

Hur sjutton kan dom tro att man ska bli friskare av detta, stressen över ekonomin kommer knäcka mej och vad händer då? Jag önskar verkligen att dom som bestämmer i vårt land fick byta med oss för en månad eller två. Det skulle vara intressant att se hur länge dom står ut.

Jaja livet fortsätter väll i uppförsbacke :/

Ja ha!

Var ju till psykiatrin i måndags och nu är jag tillbaka på ritalin igen, jag kommer inte kunna ta den regelbundet pga biverkningarna. Men jag är ändå lite glad att få dom igen för att vakna på morgonen har blivit ett stort projekt för mej. Jag är som en zombie flera timmar, undra om det är fler som mej?!

Hur som helst ska jag ju till arbetsförmedlingen i morgon och skriva nå papper, sen har jag en till tid den 26e då vi ska gå igen vad jag kan behöva för hjälp för att komma ut i arbetslivet igen. Jag hoppas ju verkligen detta KAN ge nånting för jag är innerligt trött på att bara vara hemma.

Min son som varit skoltrött sen lekis verkar riktigt glad och nöjd över att skolan börjat igen, hoppas han kan sköta denna termin sen får vi se hur det blir nästa år. Meningen är ju att han slutar nian men han kommer inte ha fullständiga betyg så jag hoppas att han bestämmer sig för det alternativ som verkar bäst, att gå ett tionde år! MEN för att han ska få det så måste skolan se att det är det han vill, och då måste han anstränga sig.......jag försöker tänka positivt om det men helt ärligt vet jag inte hur detta kommer gå.

Tidig morgon :)

Iaf för mej, då jag under julovet sovit till 12-13 nästan alla dagarna. Ska till psykiatrin och diskutera min medecin tryptizol, som förövrigt inte alls funkar på mej. Jag har nu provat massor med medeciner som haft som biverkningar att jag får muskelinflammationer, tryptizolen skulle ta bort värk?! jojo det tog bort huvudet typ....jag var helt slö och seg hela dagarna och fick konstiga skakningar ist. Jag var liksom redan seg som sjutton så medecinen gjorde bara saken ännu värre. Får se vad dom hittar på idag då, jag känner mej lite som en försökskanin. Jag har nästan gett upp tanken på att nån medecin kan hjälpa mej för adhdn, jag får försöka göra saker som ändå kan få mej att må bättre typ börja träna och promenera.

Bakis!

Huvva igår var det 50års fest för en tjejkompis. Det var riktigt riktigt roligt, hon fick åka på SPA på dagen och hade ögonbindel till festlokalen där vi väntade, alla hennes vänner var där, hennes familj och även hennes bror hade kommit från Skottland! Hon blev riktigt överaskad och rörd. Vi åt smörgåstårta som var himmelsk god, drack bål och öl, och lite shots och lite mer öl. Så idag är man inte så stöddig :).

Vet inte riktigt vad klockan var när vi kom i säng men känner som jag inte sovit tillräckligt, samt havt rejäl skallebank, men det börjar lätta. Så kan det gå.
Jag är så glad att det blev lyckat och det är så himla skönt att vara på fest med massa goa människor, Tack alla!

Twitter!

Hittade ut på twitter härom dagen och gisses va jag hittade kändisar att följa :D. Bla ramlade jag in på Tila Tequilas sida och jösses vilket tjafs det är där! Tila var tydligen förlovad med Casey Johnson (Johnson and Johnson), och nur är det bråk om Caseys hundar och gud vet allt.

In o läs om ni vill :)
http://twitter.com/officialTila

Och hennes hemsida
http://www.tilashotspot.buzznet.com/

Att inte kunna leva.......

Jag brottas ständigt med "down" perioder. Jag kan inte säga att jag vill dö......men helt ärligt så vill jag nog inte leva heller. Hade jag inte haft barn hade jag för länge sedan gjort slut på det här men sonen håller mej vid liv, ungefär som en respirator, för jag gör bara dom saker jag absolut MÅSTE göra, mat varje dag plockar ihop och städar för att han beöve det. Jag ser inget nöje i det,ingen tillfredsställelse i att få det rent det är ju iaf samma gamla slitna möbler som står där. Och att städa vet ju dom som har ADHD är ingen rolig sak, man springer runt runt och blir aldrig klar.....jag brukar få sätta en tidsgräns på mej själv vid 1-2 på natten är det slutstädat!

Jag vet ju inte varför jag känner så här heller, psykologen säger att det beror delvis på adhdn och jag har snart provat varenda piller som finns på apoteket, men inget hjälper, jag kan periodvis känna mej lite bättre för att sen vara tillbaka i något slags vakum- För det är det som är lite kruxet........jag känner mej inte ledsen eller deprimerad bara apatisk. Inget känns roligt, jag kan inte se vad jag drömmer om, vad jag vill ska hända......det enda jag önskar är att min son ska ha det bra och må bra!

Jag vet ju inte hur han blir påverkad av det här, jag kan bara hoppas att han kan känna att jag gjort allt jag kan för honom och att han vet att jag alltid finns för honom.

Jag kan bara hoppas att det kommer in något i mitt liv som gör det roligt, spännande eller vad sjutton som helst för det här funkar inte.